"Kl: 17:26
Mat: en massa MUMMA!
Vikt: Vem bryr sig egentligen?
Känsla: skoltrött"

Japp, det var här. Denna tid, denna dag, det var nu jag bestämde mig. Det var nu jag slutade med allt för gott!

Nu undrar ni säkert varför fan jag skrev alla dessa inlägg!? Nej, det var inte för att ni ska tycka synd om mig! Det är inte synd om mig! Det är inte heller för att ni ska tycka att jag är duktig, verkligen inte! Det är för att jag vet att vi alla kommer till en tid i livet då allt är skit rent ut sagt. Skolan är ett helvete, kompisarna förändras, familjen bråkar, jag vet! Jag har också vart där och går fortfarande igenom det precis som alla ni andra! Men tro mig, det är inte jordens undergång.

Vi är alla så sjukt mycket starkare än vi tror! Jag är starkare än jag först trodde var möjligt! Vi behöver bara komma över den lilla tröskeln som ligger i vägen. Behöver bara ta det lilla steget som verkar så stort och bestämma oss för vad fan det är vi vill göra med våra liv! Vill vi gå runt i deppressioner och att folk ska tycka synd om oss? Ja ett tag kanske vi vill det, men det påverkar faktiskt alla runt omkring oss hur vi beter oss. Har du en kompis som mår dåligt mår du själv också dåligt tillslut. Jag säger inte att ni inte får må dåligt men tänk på om det verkligen är värt det? Är det verkligen värt att gå ner i vikt tills man ser ut som ett skelett och skrämma livet ut alla nära och kära man har? Är det värt att gå runt och deppa i skolan istället för att göra skoltiden till den roligaste och bästa tiden i era liv!? Är det verkligen värt att stressa upp sig och bråka över småsaker? Nej. Jorden går inte under snälla ni. Ni är alla så otroligt vackra och fina människor! Slösa inte bort erat värdefulla liv på en massa onödigt tjöt. Snälla ni, jag ber er. Ni är så starka, vi är alla så sjukt starka tillsammans!

Jag vet att detta blev äckligt långt och att många av er inte orkat läsa enda hit men jag hoppas ändå att de flesta fortfarande läser. Ta det jag skrivit med en nypa salt är ni snälla, många saker här har jag säkert formulerat fel så att ni missförstår mig, men jag menar bara väl. Det är så svårt att få ner alla tankarna i text...

I nästa inlägg kommer det upp ek text jag skrivit i boken idag, nu ett år senare.

xoxo Julia <3